Nobeltorget

Den mark som skulle få namnet Sofielund ägdes ursprungligen av Skabersjö gods som har anor från 1200-talet.  Stadsdelen Sofielund, såsom vi ser den idag, var tidigare en del av Västra Skrävlinge by. Gården Västra Skrävlinge nummer 4 anlades 1786 av godsherre Tage Thott ungefär där Sofielunds kyrka, Sankt Matteus, ligger idag. 1792 köptes gården av handelsmannen Hans Bauert. Han döper gården till Sophielund efter sin hustru Sophia af Trolle. Bauert dör 1802 och gården byter ägare flera gånger under 1800-talet.

En förstad
Under 1870-talet påbörjade gårdens dåvarande ägare styckning av byggnadstomter från marken. Dessa såldes till arbetare som ville fly trångboddheten i Malmö och till folk som ville flytta in från landsbygden. Priset var 43 öre kvadratmetern. Sofielund får karaktären av en förstad med stora obebyggda områden mot Malmö. 1879 står de första husen klara i en så kallad utomgränsbebyggelse inom dåvarande Västra Skrävlinge socken i omedelbar anslutning till Malmö stads gräns. Ett område som genomskars av den 1874 tillkomna Malmö - Ystads Järnväg (från Södervärn österut, parallellt med nuvarande Lönngatan). Sofielund ingick efter kommunreformen 1862 i Västra Skrävlinge landskommun.
1894 klagar hälsovårdsmyndigheterna i Malmö över att avloppsvatten från Västra Skrävlinge landskommun, som Sofielund tillhör, rinner in på stadens ägor.

Sofielunds municipalsamhälIe
I slutet av 1890-talet då stadsdelen hade uppnått ett icke försumbart invånarantal (1740 stycken) växte kraven på större ordning. Eftersom Sofielund låg utanför stadsgränsen fanns det inga stadgar som reglerade till exempel hälsovård och byggande.
Därför beslutades 21 februari 1896 att upphöja Sofielund till Sofielunds municipalsamhälle inom Västra Skrävlinge landskommun, med gällande byggnadsordning och hälsostadga.  Många bodde trångt och en del boende hade enbart råd att hyra en säng i ett rum som de delade med andra.
1898 flyttar Malmqvists bryggerier från Davidshallsbron till Ystadvägen. Många anställda bosätter sig i Sofielund. Under perioden kring sekelskiftet växer Malmö som helhet väldigt mycket och snart fanns bebyggelse hela vägen mellan stadskärnan och Sofielund. Stadens styrande insåg att inom några decenniers tid skulle Sofielund vara en del av storstaden Malmö och bebyggelsen sannolikt sträcka sig ytterligare längre ut på landsbygden.

Svinaryssland
Sofielund kallades för Svinaryssland. Anledningen var dels att folk ofta hade grisar på gården och dels att det ansågs ligga långt bort precis som Ryssland.

Inkorporerades med Malmö 1911
1900-1903 stensätts och breddas gatorna och latrinrenhållning och brandförsvar organiseras. En skola med sexton salar står klar i hörnet av Rolfsgatan-Lönngatan. 1903 kom en ny stadsplan som angav att kyrka och saluhall skulle byggas. Det hände inget med planerna förrän 1911 då Västra Skrävlinge socken samt landskommunen inkorporerades med Malmö stad samtidigt som municipalsamhället upplöstes. I samband med detta ändrades en hel del gatu- och kvartersnamn. För uppvärmning och matlagning användes under denna tid ved och koks. Det ersattes 1908 av gs och 1917 fick Sofielund elektricitet. 

Malmös Venedig
Den 25 maj 1917 drabbas Malmö av skyfall och Sofielund översvämmas och döps till Malmös Venedig. Lite trevligare än Svinaryssland. Sofielund översvämmas en andra gång 1920 och 1924 sker den tredje stora översvämningen.
Kort efter Sofielunds förenande med Malmö utbryter första världskriget och därmed stoppas all byggnadsverksamhet i såväl Malmö som övriga Europa. Det kom att dröja ända in till 1930-talets början innan byggandet var uppe på en sådan nivå att markområdena norr om Sodielundsvägen togs i anspråk för byggande.
Innan så kunde sker lade stadsingenjörskontoret fram förslag till stadsplan för området som godkändes av Kungliga majestäts i maj 1920. Innan de flesta av tomterna i området bebyggdes hann stadsplanen omarbetas flera gånger.

Bostadsrättsföreningen Glädjen bildas 1936
1929 upprättades den stadsplan som till stora dela gäller än idag. Under några år under 1930-talets andra hälft var byggnadsverksamheten mycket livlig på norra Sofielund. Då bebyggdes även vår fastighet och Bostadsrättsföreningen Glädjen bildades. Kvarter efter kvarter, tomt efter tomt, bebyggdes under kort tid. De nya bostadsgästerna kom flyttande från alla delar av staden och ett helt nytt grannskap kom snabbt att bildas.

Stadsdel i Malmö 1947
1947 var Sofielund nästan helt färdigbyggt enligt stadsplanen och blev en stadsdel i Malmö. Folkets Hus vid Nobeltorget stod klart 1948. Vid 1960-talets slut hotades vissa delar av området av rivning. Då organiserade sig invånarna för att stå emot hotet. I september 1970 bildades förening Gamla Sofielunds byalag. Föreningen skapades för att invånarna skulle vara organiserade och komma överens om beslut i området. Gamla Sofielunds Byalag finns fortfarande och arbetar bland annat med att bevaka vad som händer i området, ordnar träffar, utflykter m.m.
Kvarteret Glädjen vid Nobeltorget

Kv 56 Glädjen
1929 lades en första stadsplan för norra Sofielund inkluderande kvarteret 56 Glädjen (Numera Glädjen 6). Men redan året därpå omarbetades planen för kvarteret Glädjen inte mindre än två gånger.
Fem år senare indelades kvarteret i sammanlagt fem tomter varav två utmed Nobeltorget  och tre utmed Trelleborgsgatan. Samma år inköpte de tre byggmästarna Frans Bergqvist, Karl Larsson och Lars Å Lovén tomterna i kv Glädjen av Malmö stad, som sedan början av 1900-talet hade varit ägare till stora markområden på Sofielund. I enlighet med köpeavtalen tillträde Bergqvist sina tomter den 1 januari 1036 och Larsson och Lovén sina dito tre månader senare. Dessutom stadgades att tomtköparna förband sig att ha tomterna bebyggda med flerbostadshus färdiga till inflyttning  senst den 1 oktober 1937. Därför kom de snabbt igång med planeringen av sina respektive byggen.

Nobeltorget
Nobeltorget tillkom 1932 efter en stadsplan av förste stadsingenjör (1921-1946) Erik Bülow Hübe. Som stadsplanerare lyfte Bülow Hübe fram vikten av parker i stadsplaneringen. Bülow Hübes tidiga stadsplaner bär tydligt klassicistiska drag men främst är han ihågkommen som den som propagerade för och introducerade det öppna funktionalistiska byggnadssättet i Malmö. I samband med detta ändrades namnet på Nobelplan vid Södervärn (tillkommet 1904 som "Nobelplanen") till nuvarande Södervärnsplan.

Bebyggelsen består till stor del av flerbostadshus byggda mellan 1910 och 1938. Anmärkningsvärt för Norra Sofielunds fastigheter är att nästan alla byggnader har fyra våningar. Norra Sofielund gränsar till Möllevången, Sorgenfri och Annelund. I området kan man hitta flera småbutiker, jouraffärer och pizzerior.

Egna bilder samt bilder av Mangan2002 och okända.